... och vi fick också äta ute. Vi börjar förstå hur livet ser ut utanför valphagen. Vi har lärt oss så mycket under den här veckan. Nu är det slut på lugnet.

Kennelmorsan och kennelpojken har haft lägerkommittén på besök i helgen. Vi fick jättemånga kramar och pussar. De har visst planerat årets Riesenläger, som är ett jättestort läger för bara Riesenschnauzer. Brukar visst vara 350 personer och ca 250 hundar. Verkar vara jättekul där. Man får lära sig jättemycket, så att man kan bli en respektabel riesen. I år är det 30 år sedan lägret startade. Under nästan alla år så har man sjungit Riesenvisan, som är en hyllning till oss underbara varelser.

Oh, vår Riesen

Mel. Oh Carl-Gustav

Text: Roffa och Bettan Asplund

Riesen, riesen, himmelska låga,

dig vi, dig vi ägnar vår sång,

Du som, du som skänker oss plåga,

men som lisar på samma gång.

O, o riesen, ljuvliga riesen,

du som har kärlek oss lärt,

O, o riesen, ljuvliga riesen,

Gud vad ditt namn är oss kärt!

Tuvan, tuvan tätt under linden,

skönt, så skönt, man vilar uppå,

men, ack, men att få luta kinden,

mot sin vän är bättre ändå.

O, o riesen, ljuvliga riesen,

kärlekens tuva du är,

O, o riesen, ljuvliga riesen,

Jesses, så skönt det är där!

Blomman, blomman vaggar på stängeln,

doftar, doftar gör hon också,

likväl, likväl vännen, den ängeln

luktar mer än blomman ändå!

O, o riesen, ljuvliga riesen,

lukter omkring dig du strör,

O, o riesen, ljuvliga riesen,

Du är mitt hjärtas odör!